V:29 Nils Simonsson och
V:30 Karna Nilsdotter
V;29 Nils Simonsson f 1738-07-09(?).
Rusthållare i Kjellstorp, senare å Krattabygget nr 1, Hörja sn.
Död 1813-11-23 å Krattabygget nr 1.
V:30 Karna Nilsdotter f 1752-11-24 i Röshult, Hörja sn.
Föräldrar: VI:59 Nils Månsson och VI:60 Bengta Kirstensdotter.
Död 1820-03-08 å Krattabygget nr 1.
Gifta Nils 1. 1772-06-08 m Karna Månsdotter f 1739, änka efter Bengt Jönsson, Kjellstorp, d 1785-06-11; 2. 1786-11-02.
Barn:
1.
- Kierstina Nilsdotter f 1773-04-07.
- Åke Nilsson f 1775-11-04, d 1802-04-21.
- Sissela Nilsdotter f 1778-04-06.
- Bengta Nilsdotter f 1781-06-15.
- Carina (Karna) Nilsdotter f 1787-06-28.
- Bengta Nilsdotter f 1789-02-17, d 1851-05-06. G 1814 m mönsterkusken, arrendator Paul Renaldo, Krattabygget, f 1789, d 1838.
- IV:15 Erland Nilsson f 1791-06-12. Se IV:15–16.
- Jacob Nilsson f 1793-12-09, rusthållare å Krattabygget nr 1. G m Else Andersdotter f 1793.
- Jöns Nilsson f 1795-10-01.
Nils Simonsson uppges bl a i hfhl 1807 vara född 1738-07-09 men 1810-14 anges 1744-03-20. I födelseboken för Hörja har jag inte återfunnit honom. Hans första hustru, Karna Månsdotter, föddes troligen i Jonstorp, Hörja sn, och döptes den 22 juni 1739. Notisen i kyrkoboken är emellertid mycket otydlig.
Karna Månsdotter var först gift med rusthållaren Bengt Jönsson i Kjellstorp:
1764 Dom Jubilate d: 13 maii sammanwigdes drengen och Rusthållaren Bengt Jönss: af Kiältorp och Pigan Karna Månsd. af Jontorp.
De fick 1765 en dotter:
2dra Påsked: d: 8 april, döptes Bengt Jönss: dottb: nom: Ingar af Kiälstorp. mat: Karna Månsd. Insc: Tufwe Anders: hustru Tyra Nils af Biörkeryd. Test: Klåckaren Jöns Biörck i Finja. Rytt. Hans Kleen i Kiälstorps Ryttarehus. Barnet föddes måndagen d: 1 april.
1766 fick de en son:
Ferie Litan: 3:a d: 20 Junii döptes Bengt Jönss: Sonbarn af Kiältorp. nom: Jöns mat: Karna Måns. Insc: Ryttaren Hans Klens hustru Anna Catharina Jubel i Kiältorps Ryttare hus. Test: Klåckaren Jöns Biörck i Finja, Måns Svens: i Kiältorp. Barnet föddes Sönd: d: 15 Junii.
Bengt Jönsson dog 1771:
Dom: Trinit. eller d; 26 maji begrofs Bengt Jönsson af Kielstorp som dog 23 dennas ål: 28 år.
Följande år gifte änkan om sig med Nils Simonsson:
1772 Annan Dag Pingst eller d 8 Junii wigdes drengen Nils Simonsson med änkan Karna Monsdotter, Kielstorp.
De fick en dotter 1773:
Kierstina 2dra Die Paschales d 12 april döptes Nils Simonssons och Hustru Karna Mons dotters lilla dotter Nom: Kierstina. Insc: Hust: Elna Simons dotter (faster?) Test: Per Jonss Pigan Sissela Nils – föddes d 7 ejusdem.
Och en son 1775:
November 12 Christnades Nils Simonssons och dess hustrus Barn från Kiälstorp, som föddes d 4. ejusdem, blef uti dopet kallad Åke. m: f: Ryttaren Christen Kiellström från Kiällstorp Q: f: Per Månssons (morbror?) hustru Nilla Bengtdotter från Jonstorp bar barnet. Pigan Kristina Månsdotter från Strandböke.
Åke dog 1802:
April 21 Dödde Drängen Åke Nilsson i Krattabygget af Bröstsjuka 25 år och begrofs den 26 s m.
1778 föddes Sissela:
April d: 12 Christnades Hemmans-brukarens Nills Simonssons och dhes hustrus Karina Månsdotters Barn från Kiellstorp, som föddes d 6 ejusdem, blef i dopet kallad: Sissela. m f Ryttaren Christen Kiellström i Kiällstorp q f Pär Jacobssons hustru Pärnilla Månsdotter från Rafnehalla och Pigan Sissela Nilsdr från Hörja.
Sissela flyttade i sinom tid (1794) till Röke sn.
1781 föddes ytterligare en dotter:
Juni d: 24 Christnades Nils Simonssons och hustrus Karna Måns dotters barn från Kielstorp, som föddes d 15 ejusdem. blef i dopet kallad: Bengta. m f Nils Jönsson från Släbobygget q f: Nils Pärssons hustru Kierstin Månsdotter från Pärstorp och Pigan Elna Månsdotter från Kielstorp.
Karna Månsdotter dog 1785:
Juni den 19 Jordfästes Rusthållaren Nils Simonssons Hustru Karna Månsdotter af Kiellstorp, som dödde den 11 Ejusdem af hufvudsjuka. 46 år gammal.
Följande år gifte Nils om sig:
Nov 2. Wigdes Rusthållaren Enklingen Nils Simonsson från Kjellstorp och Pigan Karna Nilsdoter från Röshult.
Den nya frun var född 1752:
Dom. 1a adv: eller d 29 Nov: döptes Nils Månss: Pigobarn, nom: Karna af Rysshult. mat: Bengta Kirstensdr Insc: Sven Kirstenss. (morbror) hustru Ingar Pålsdr af Kiädarp i Röke Sochn. Test: Pehr Månss: i Rya och Pehr Nilss: ibid. barnet föddes d 24 Nov:, och hwar så 4 dygn glt då det döptes.
Första barnet i detta äktenskap föddes 1787:
Julii 1 Döptes Rusthållarens Nils Simonssons och dess hustrus Carina Nilsdoters Doter Carina från Kjellstorp, född d 28 Junii. Vitnen: Sokne-skräddaren Jöns Nilsson från Kjellstorpshus (g m moster), Drängen Jöns Bengtsson från Röshult, Nils Jönssons hustru Gunnil Jonas doter från Krattabygget hölt barnet, Pigan Bengta Måns doter från Kjelltorp.
Carina heter genomgående i husförhörslängderna Karna. För första gången dyker här upp Krattabygget (som hemort för gudmodern Gunnil Jonasdotter).
1789 föddes nästa dotter, också i Kjellstorp, som originellt nog fick samma namn som den 8 år äldre halvsystern Bengta. Båda fanns enligt hus- förhörslängderna hemma långt fram i tiden:
Febr 22 Döptes Rusthållarens Nils Simonssons och dess hustrus Karna Nilsdoters Doter Bengta af Kjellstorp, född d 17 s.m. Vitnen: Ryttaren Christen Kjellström ibm, Drängen Elias Nilsson från Röshult (morbror) Sokneskräddaren Jöns Nilssons hustru Sissa Nils doter (moster) från Kjellstorp Pigan Karna Cherstens doter i Röshult.
Bengta gifte sig 1814:
Den 17de den 24de och den 31ste Julii Lystes till äcktenskap för Mönsterkusken Drengen Paul Renalldo i Ryatorp och Pigan Bengta Nilsdoter i Krattabygget. Wigdes den 9de November.
Hon dog i Krattabygget 1851:
11/5 (död 6/5) Enk Bengta Nilsdotter i Krattabygget ålderdom 62 år 2 mån 19 dagar.
Sonen Erland föddes 1791 (se IV:15–16), sedan familjen flyttat till Krattabygget, möjligen i samband med att barnen i Karna Månsdotters äktenskap med Bengt Jönsson blivit vuxna. Gården bör ju ha tillhört dem.
Sonen Jacob föddes 1793:
Dec 9 föddes Rusthållarens Nils Simonssons och dess hustrus Karna Nils Doters Son Jakob i Krattabygget, och Döptes d 15. s. m. Vitnen: Påhl Kjerstensson i Gammalsbygget, Sven Nilsson i Röshult (morbror), Måns Pehrssons hustru Tören Pehrs doter i Barkhult, Pigan Ingar Åkes doter i Rya.
Och ännu en son föddes 1795:
October 1 föddes Rusthållarens Nils Simonssons och dess hustrus Karna Nils doters Son Jöns i Krattabygget, och döptes d 4. s m. Witnen Bengt Nilsson i Rya, Måns Pehrsson i Barkhult, Elias Nilssons (morbror) hustru Boel Eskels doter i Galthult, Pigan Ingar Pehrs doter i Eljalt och Hanna Kjerstens doter i Kjädarp.
Nils Simonsson dog 1813:
November 23 begr 28 Begrofs från Krattabygget Rusthållaren Nils Simonsson ifrån Krattabygget, som dog af ålderdoms Svaghet. 69 år.
Han hade då under några år betecknats som ”öfverårig”. Hans hustru har betecknats som ”bräcklig” och slutligen som ”öfverårig” och ”sjuk” (1816–20). Hon dog 1820:
Mars 8 begr 12. Begrofs från Krattabygget afl. Nils Simonssons Encka Karna Nilsdotter som dog af bröstsjuka 68 år.
Det blev till slut Jacob Nilsson som stannade kvar på Krattabygget, ibland betecknad som rusthållare. Han gifte sig 1818:
Den 29de November den 6te och den 13de December Lystes till ägtenskap för Rusthållaren Jacob Nilsson i Krattabygget och Pigan Else Anders dotter i Hörja. Wigde den 27 December.
De fick många barn. Gården hade delats, när Nils Simonsson lämnade den. Av dess ursprungliga 1/4 mtl hade Jacob bara en del.
Byar och gårdar i Hörja socken
Johansson (1968) uppger att Hörja socken 1598 hade fyra jordägare, sju gårdmän, sex lejebönder och tre gårdmän inom denna grupp.
Enligt Lunds stifts jordeböcker 1663 omfattade Hörja socken då fyra hela skattehemman, sexton hela, åtta halva, sex tredjedels och fyra fjärdedels kronohemman, ett helt kyrkligt hemman och två hela frälsehemman. ”Geistlighetens” hemman var prästgården i Hörja, som innehades av Jöns Mårtensson – prästen bodde i Finja. Frälsehemmanen var två gårdar i Agarp.
Skatten (”räntan”) utgick till en mindre del i kontanta pengar men i huvudsak i naturaprodukter. För hela socknen (med undantag av ”Bornholms vederlag”) utgjorde skatten 58:1:– (siffrorna betecknar daler, ören och penningar, resp) i pengar, 11:2:– i råg, 11:8:– i korn, 6:21:– i havre, 287:28:– i smör, 7:16:– för en ko, 4:16:– för en galt, 3:–:– för tre får och 24:–:– för 32 lamm.
Det är intressant att se hur stor del som utgick i smör – tydligen var smör socknens viktigaste produkt. Även stora gårdar betalte ibland hela sin skatt i smör. Skatten för ”Bornholms vederlag”, motsvarande fyra hela hemman, utgjordes till största delen av smör, den enda naturaprodukt som ingick.
Intressant är också att inget järn ingick i skatten. Det var annars vanligt i Göinge-socknarna, där tydligen myrmalmsbearbetning här och där ännu förekom. Så i ett par byar i Farstorps socken, t ex Tofta, Funnarp och Troedstorp.
Hörja sn skadades svårt under 1600-talets krig och bebyggelsen avsynades av en grupp nämndemän 1690, bland dem bröderna Kierstensson i Kädarp (se VIII:237–238).
De byar i vilka våra förfäder bodde var (uppgifterna dels från ovannämnda jordebok, dels från mantalslängderna jämte vissa litteraturuppgifter):
Agnsholm
1663 (Angsholm) fanns det ett helt kronohemman, som innehades av Bengt Sifversson. Hans skatt var 14:21:12, varav 1:28:12 i pengar, resten i naturaprodukter (råg, korn,. havre, smör och ett lamm).
1745 fanns det enligt mantalslängden två bönder: Poll Nilsson med hustru och dotter samt Måns Åkesson (VII:117) med hustru, son Åke och piga.
1770 (Angsholma) med två gårdar: Pär Eskelsson med hustru, dräng, piga och inhyses moder samt Måns Svänsson(?) med hustru, drängar och inhyses fader Måns (VII:117).
1780 (Angsholma) med bönderna Mårten Pärsson med hustru, dräng och barn samt Måns Svensson(?) med hustru dräng och döttrar samt inhyses fader Måns.
Rya
1663 ett helt skattehemman som ägdes av Åke Nilsson. Skatt 13:9:6, varav 1:21:6 i pengar, resten i råg, korn, smör, en galt och ett får. Vidare fanns det ett helt kronohemman, som innehades av Sven Persson, skatt 12:6:12, varav 1:18:12 i pengar, resten i råg, korn, havre, smör och ett lamm.
1745 redovisas fyra familjer: Nils Nilsson med hustru, döttrarna Anna och Hanna samt Svän, Åke Pärsson med hustru, piga, dräng och dotter Ingier, Kiersten Jönsson med hustru och dräng, samt slutligen Måns Ersson med hustru och piga.
1770 redovisas betydligt fler (åtta) familjer i byn, varav en sockentimmerman Måns Jakobsson med hustru, samt två ryttare, Åke Hörberg med hustru, barn och inhyses piga och Kiell Calon(?) med moder.
1780, byn är folkrik med fyra gårdar på två nr, två ryttare (Hörberg och Ryberg) samt backstuga och torp.
Röshult
1663 (Rijshult eller Ryshult) ett helt skattehemman tillhörigt Jöns Bengtsson, skatt 8:25:18, varav 1:25:18 i pengar och resten i råg, korn, smör och två får, samt ett halvt kronohemman som innehades av Nils Åkesson, skatt 12:8:–, allt i smör.
Nr 2 brann ner den 8 april 1696 i stark blåst. En gnista från den ena skorstenen antände. Ryttarmunderingen och de större kreaturen räddades. 120 daler brandstod utgick och gården flyttades vid uppbyggnaden (Svensson 1986).
1745 redovisas tre familjer: Åke Månsson med hustru, dräng och inhyses hustru, Jakob Åkesson med hustru (VI:60 i hennes första gifte) och Måns, samt Tufwe Månsson med hustru, dotter och piga.
1770 (Råshult) har tre familjer på två nr: på nr 1 Måns Åkesson med hustru, dräng och två pigor, och på nr 2 Nils Månsson (VI:59) med hustru (VI:60), dräng och döttrarna Sissa och Karna (V:30), samt dessutom Kiersten Jakobsson med hustru, barn och inhyses änkan Ingar. Det fanns dessutom i byn fyra torp, ett av dem bebott av ryttaren Anders Hållberg med hustru och barn.
1780 (Råshult) – här finns fortfarande tre familjer och dessutom ryttaren Hållberg med hustru och barn. Bönderna var också desamma som 1970, liksom torpinvånarna i stort sett.
1789 brann Måns Åkessons gård nr 1. Brandstod utgick med 26 rdr 32 sk. Den ena uthuslängan fick stenmurar vid uppbyggnaden och den revs först omkring 1950 (Svensson 1988).
Kjellstorp
1663 var Kjellstorp ett helt skattehemman ägt av Sven Bengtsson, skatt 15:21:6, allt i smör.
1745 redovisas två bönder: Svän Bengtsson med hustru och sonen Måns, samt Bengt Svänsson med hustru, dotter, piga och inhyses hustru.
1770 fanns utöver de två bondefamiljerna fyra torp, det ena bebott av ryttaren Hans Klen med hustru och barn. Den ene bonden var Bengt Jönsson med hustru, dräng och piga. Tydligen dog hustrun snart därefter och Bengt gifte sig 1772 med Karna Månsdotter, som senare som änka gifte sig med V:29. – Det uppges (Johansson 1970) att Kjellstorp berördes av en väckelserörelse på 1760- och 1770-talen.
1780 – på den ena gården står nu Nils Simonsson (V:29) med hustru och piga samt barn. Den andra gården bebos av Anders Paulsson med hustru, dräng, piga och barn. Ryttaren hette nu Källström och inhyses hos honom och hans familj bodde änkan Klen med sin son som var krympling. Källström anges vara utan tjänst. Änkan Kleen var född Anna Catharina Jubel – en omtalad väckelsepredikant från trakten vid den tiden hette Christian Jubel.
Krattabygget
Namn på -bygget är mycket vanliga i socknen – det har här och i andra dokument konstaterats, att många av dem ursprungligen slutade på -böget (d v s boket eller bokskogen) men efterhand förändrades.
1663 (Krattaböget) med ett fjärdedels kronohemman som innehades av Torchell Tuesson, skatt 6:3:21, varav 0:28:21 i pengar och resten i havre, smör och ett lamm.
1745 bodde där en Eskellsson med sin hustru.
1770 fanns Eskel Larsson med hustru, dräng och inhyses folk.
1780 fortfarande Eskil Larsson med familj och inhyses folk.
Referenser
Johansson, I. 1968. Västra Göinge härad och domsaga I. Hässleholm.
Johansson I. 1970. Västra Göinge härad och domsaga II. Hässleholm.
Svensson, S. 1986. Bränder i V. Göinge enligt domböckerna. – V. Göinge hembygdsför. skriftserie 34, 71–74.
Svensson, S. 1988. Bränder i V. Göinge III. – V. Göinge hembygdsför. skriftserie 36, 55–70.