”Dövstumma systrarna Bengtsson”
I hörnet av gräsmattan innanför grindarna till den äldsta delen av kyrkogården vid St Ibbs kyrka finns en sten med följande text:
Dövstumma systrarna
Bengtsson
Ingar Petronella
1832–1892 1838–1914
De dövstumma systrarna Bengtsson var döttrar till den tredje överlevande sonen, Bengt Eliasson, i Elias Jönssons och Karna Olasdotters familj på nr 5. Bengt föddes 1799:
Martii den 31 föddes åboen Elias Jönssons och dess Hustru Karna Ols doters Barn, och döptes den 3dje på följande April Nne Bengt. Insceptris Asserinna Assars Pehrs Hustru (nr 6). Testes Christen Nilsson (nr 12), Nils Månsson och drängen Lars Assarsson (nr 6), samt Sissa Åke Bengts Hustru (nr 18, mors moster) och pigan Sissa Pehrs dotter, alla här på landet boende. Hustruns ålder mellan 30 och 35 år.
Bengt finns upptagen på nr 5 i husförhörslängderna fram till 1827–33. 1828 gifte han sig (lysning 19 okt, vigsel 7 dec) med pigan Elna Larsdotter. Giftomän var Sven Jönsson på nr 10, Elnas styvfar, och Jöns Eliasson på nr 5. Den senare, Bengts bror, var som nämnts gift med en moster till Elna.
Elna Larsdotter var född på nr 10 1808:
September d 27 föddes Skatte Hemmans Åboens Lars Assarssons och dess Hustrus Tyre Pehrsdotters Pigo barn, som den 11te följande Dominica XIII post Trinit: framhufdes til det Hel. Dopet och fick namnet Elna. Inscept. Hustru Karna Pehrsdotter gift med drängen Sven Sonesson. Testes: Åboarne Assar (nr 6) och Hans Pehrs söner, drängen Jöns Eliae son (nr 5). Hustru Pernilla Ola Christens, Karna Elias Jöns hustru (nr 5) Piga Johanna Hansdotter. Moderns ålder 24 år.
Av faddrarna var Assar Pehrsson farfar till barnet och Hans Pehrsson var farfars bror. Hans dotter Johanna fanns också med.
Lars Assarsson dog 1809-03-30. Enligt bouppteckningen 1810 var barnens arv 420 riksdaler, varav brodern Pehr fick 280 och systern Elna hälften så mycket. 1813 var Tyre Pehrsdotter, då 28 år, omgift med Sven Jönsson, som betecknas som åbo på nr 10. Han var då 36 år. Tyre anges ha sonen Pehr Larsson (8 år) och dottern Elna Larsdotter (4 år) och i sitt nya gifte dottern Anna (Svensdotter), 2 år. Husförhörslängden 1819–25 nämner dessutom barnen Jöns, Elisabeth, Lars och Bengt. I nästa längd blev Sven Jönsson och Tyre undantagsfolk, medan Pehr Larsson blev åbo på nr 10. Han och hans familj flyttade 1838 till nr 17.
1829 står Bengt Eliasson med hustru Elna Larsdotter som innehavare av ”Ghs” (gatehus) på nr 5 men i husförhörslängden 1830–33 är Bengt åbo på nr 9. Denna del, 1/4 mtl, av hemmanet hade tidigare tillhört ”handelsman Thomér” i Göteborg. Där kom Bengt med sin familj att bo hela livet. Bengt och Elnas förstfödde son var dödfödd (1829) men de fick ytterligare två söner och tre döttrar. En djup tragik vilar emellertid över familjen: tre av barnen var dövstumma – Ingar f 1832, Lars f 1835 och Petronella f 1838. Två, Karna f 1830 och Ola f 1840, var fria från lytet.
Elna dog redan 1841:
Krono Skatte Arbets Hemmans Åboen Bengt Eliassons Hustru Elna Larsdotter dödde Torsdagen d 12te Februari af håll och stygn efter 5 dagars sjukdom och begrofs Söndagen den 21 ejusdem, var 32 år, 4 månader och 26 dagar.
Av barnen i detta första äktenskap var Karna född 1830-06-20:
Karna. Föräldrar: åb. Bengt Eliasson h Elna Larsd 22. Insc Fru Der. Tauson. Test: Elias Jönsson (nr 5, farfar) åb. Ola Eliasson (farbror) dr: Jöns Svensson h: Tyre Pehrsd. (mormor) h:Ingar Pehrsd.(moster) Pig Anna Svensdr.
Karna gifte sig 1858-11-26 med snickargesällen Nils Petersson, f 1833 på nr 6:
Augustii 8e föddes och d. 10 döptes Åboen Pehr Assarssons o dess hustru Elna Jöns dotters Son Nils Insc: Åb. Pehr Larssons hustru Anna Jöns dotter (nr 10). Testes: Åb: Jeppa Hansson (nr 22) o Nils Jönsson (nr 20). Åbo Jöns Christenssons hustru Ingar (nr 19) och Bengt Eliassons hustru Elna (nr 9). Jungfru Stina o Dräng Christian Jönsson (nr 19 senare åbo på nr 10). Moder 41 år gl.
Fadderförteckningen visar som så ofta hur starkt inflätade i varandra de här bondfamiljerna var och där mycket tycks ha kretsat kring Assar-släkten på nr 6, till vilken alltså Nils Petersson hörde. Nils och Karna bosatte sig också på en avstyckad del (1/32 mtl) av nr 6. De fick tre barn av vilka inga var dövstumma. De båda sönerna flyttade i sinom tid till fastlandet, medan dottern gifte sig med åbon på nr 28. Hennes man var medlem av en annan tragisk familj. Fadern Jöns Larsson var ofta fadder i den här kretsen men blev med tiden blind. En annan son till honom anges vara idiot.
Bengts och Elnas friska son Ola föddes 1840:
Ola föddes Lördagen den 9. Maji K. ? m. och döptes Söndagen den 17 ejusdem i Kyrkan af (signatur) och kallades Ola. Föräldrar: Krono Skatte Arbets Hemmans Åboen Bengt Eliasson och dess hustru Elna Lars Dotter 30 a 35. Faddrar: 1o Åbo: Pehr Larsson (morbror) Åboen Christen Nilssons hustru Boel Svensdotter bar honom 2o Drängen Pehr Pehrsson Pigan Anna Jöns Dotter 3o Åbo: Ola Eliasson (farbror) Åbo: Mårten Pehrssons hustru Troen Sånes Dotter.
Han hade som vuxen tjänster på gårdar på ön till 1882 då han, fortfarande ogift, bosatte sig på en avstyckad del (1/32 mtl) av nr 9. Han dog där 1886.
Deras dövstumma dotter Ingar föddes 1832:
October d. 30 föddes åboen Bengt Eliassons o dess hustru Elna Lars dotters barn i dopet d. 4 Novbr kallad Ingar. Insc. Åbo Ola Eliassons (farbror) hustru Sissa (nr 13). Testes: Åboar: Jöns Eliasson (nr 5, farbror), Pehr Larsson (nr 10, morbror), drängarna Jöns Svensson, Anders Svensson (halvbröder till modern). – P: Nämndem: Pehr Assars hustru Elna. Pigorna Elisabeth Svensdotter (halvsyster t modern) och jungfru Stina Olsson. Modern 22 år gammal.
I husförhörslängden 1833–40 antecknades Ingar som dövstum. 1845–52 meddelades att hon begått nattvarden den 22 september 1850 i Stockholm på ”institutet”. Hon återkom från Stockholm 1850. Fram till 1878 fanns hon kvar på nr 9. Hon flyttade då till Nygård, som ägdes av Christian Hector, gift med Ingars kusin Elisabeth. Hon återkom 1880 till nr 9 och flyttade 1887 till sin syster Karna, gift med Nils Petersson på nr 6. Där bodde hon till sin död 1892.
Ingars dövstumme broder Lars föddes 1835:
Mars d 30 föddes och den 3 April döptes åbon Bengt Eliassons och dess hustru Elna Lars dotters barn Lars. Insc. Åbo Pehr Larssons (morbror) hust. Anna Testes: åbor Jöns Eliasson (farbror nr 5) – Pehr Assarsson (mors farbror, nr 6) – åbo Pehr Månssons hustru Gunella – Dräng Lars Svensson o Pigan Lisbeth Svens Dotter (moderns halvsyskon) Dräng Assar Pehrsson (nr 6) piga Anna Jöns Dotter. Modern 27 år gl.
Redan i husförhörslängden 1833–40 anges Lars vara dövstum. Längderna fram till 1845–50 tar upp Lars på nr 9. 1849 anges han ha flyttat från nr 9 ”t institutet 2/6”. 1855–61 och 1861–65 är han tillbaka på nr 9. Enligt husförhörslängden 1867–70 för Landskrona bodde gesällen Lars Bengtsson (döfstum) i kvarteret Fiskmåsen (nr 11) hos skomakarmäst. And. Anderberg. Lars anges ha kommit från Stockholm 1855 och dog 1869-10-05.
Bengts och Elnas tredje dövstumma barn, dottern Petronella, föddes 1838:
Petronella föddes Lördagen den 10. Mars kl 3 e. m. och döptes Söndag d. 18. ejusdem i Kyrkan af (signatur) – och kallades Petronella. Föräldrar: Krono Skatte Arbets Hemmans Åbon Bengt Eliasson och dess hustru Elna Larsdotter 31 år. Faddrar: 1o. Undantagsmannen Elias Jönss.(farfar) Arbetare Anders Eliassons (farbror) hustru Bengta Påls Dotter bar barnet 2o. Åbo Pehr Larsson (morbror) åbo Christen Nilssons hustru Boel Svens dotter 3o. Skomakaren Jöns Svensson Pigan Elna Pehrsdotter.
Redan i husförhörslängden 1833 40 markeras Petronella som dövstum. I de följande husförhörslängderna förs hon fortfarande upp på nr 9 tills hon 1876 flyttar till nr 39–40 (prästgården). Hon stannar där till 1887, då hon flyttar till sin syster Karna på nr 6 samtidigt som systern Ingar också flyttade dit. Där var hon sedan kvar till åtminstone 1900.
Petronella konfirmerades 1862 enligt konfirmandförteckningen:
Härtill kom dövstumma flickan Petronella Bengtsdotter född 1838 10/3, hvilken undervisad af organisten Bergqvist, viste sig vid i dag anställt slutförhör ega antaglig Christendomskunskap. Se ofvan J. F. Gemzell
Enligt den nämnda minnesstenen dog Petronella 1914.
Bland undersökta ättlingar till Elias Jönsson och Karna Olasdotter – alla som funnits på Ven under 1800-talet – finns det ytterligare en dövstum, nämligen Olof Olsson f 1867-06-24 och död 1901-05-04. Han var född i ett kusinäktenskap mellan en son till Bengt Eliassons bror Pehr och en dotter till deras bror Anders. I äktenskapet föddes fem barn, fyra pojkar och en flicka. De två äldsta pojkarna dog vid 10 resp 21 års ålder. Dottern gifte sig och fick barn och yngsta brodern levde i varje fall 1901. Olof var den ende i familjen som var dövstum – han undervisades och konfirmerades vid dövstumsskolan i Lund:
Enligt avisbref af 29/5 85, confirmerad och admitterad till H. H. Nattvard vid Döfstumsskolan i Lund 1885 24/4.
Om man ser på de fem bröderna Eliassons avkomlingar under 1800-talet, visar det sig att Jöns, den äldste brodern, som var gift med en moster till de dövstumma barnens mor, hade nio barn, varav tre dog i spädbarns åldern. Ingen var dövstum, alla gifte sig och alla fick barn, sammanlagt elva och ingen var dövstum. Inte heller något de två barnbarn som föddes under 1800-talet hade detta lyte.
Brodern Ola fick fyra barn, varav ett dog vid ett års ålder. Åtta barnbarn har antecknats – inga dövstumma.
I Bengts familj gifte sig en normal syster till de dövstumma barnen och fick tre normala barn. De dövstumma barnen fick nio halvsyskon, sedan Bengt gift om sig. Ett av dem dog som spädbarn men de övriga levde till mogen ålder och var inte dövstumma. Sex barnbarn var också normala.
Av Pehr Eliassons tolv barn dog ett i späd ålder. Inget av de överlevande var dövstumt. Ett barnbarn, fött i ett kusingifte, var som nämnts dövstumt. Av sjutton kända barnbarn var inget utom denne dövstumt.
Av Anders Eliassons åtta barn dog ett vid sju års ålder. Inget var dövstumt men som nämnts ovan var ett barnbarn dövstumt. Av övriga kända barnbarn, sammanlagt 29, har inget varit dövstumt.
Kyrkböckerna under 1700-talet ger små möjligheter att påvisa lytet – inga sådana uppgifter från nr 5 har framkommit vid min granskning. Inte heller har dövstumhet kunnat påvisas vi en granskning bakåt av Elna Larsdotters släkt.
Bengts andra gifte
1843 gifte Bengt Eliasson om sig med Ingar Månsdotter, drygt 20 år yngre än Bengt:
Lördagen den 1ste Juli beviljades lysning till äktenskap emellan Krono Skatte Arbets Hemmans Åboen och Enklingen Bengt Eliasson och Pigan Ingar Månsdotter båda här från Ön, hvilket afkunnades ifrån härvarande Predikstol Söndagarne den 2dra, 9de och 16de Juli och blefvo de sammanvigde hemma på No 9 Söndagen den 14de September af A. Raab.
Ingar kom från nr 25 och var född 1820:
Oct: d 19 föddes och d 22 döptes åb. Måns Jeppssons och dess hustru Elna Anders doters doter Ne Ingar. Insc: fru Petr. Edler. Test: Mårten Nilsson (nr 28), åb Jöns Andersson (nr 24), drg Bengt Rasmusson. Hustru Pernilla Olsdotter pig Olu Ols dotter. Modern var 35 år gammal.
Ingar var yngst av fyra syskon. Modern anges 1824 vara änka sedan ett femte barn fötts 1823. Hon gifte om sig, troligen 1827, med Ola Mårtensson, f 1786 i Björnekulla på fastlandet. Ytterligare barn föddes i det äktenskapet och alla växte upp på nr 25. Den gården kom 1840 att övertas av Bengt Mårtensson, son till en annan troligen besläktad invandrare från fastlandet, Mårten Persson på nr 7, och gift med Bengt Eliassons brorsdotter Karna Jönsdotter från nr 5.
Ingar som 25-årig brud fick alltså fem barn i ålder 13–3 år, därav tre dövstumma, att ta hand om. Själv födde hon nio barn varav åtta levde till vuxen ålder. Ingen av dessa blev dövstum. Familjen omfattade alltså 15 barn varav 13 blev vuxna. Barnen återvände ofta hem periodvis efter de anställningar de efter konfirmationen skaffade sig på ön, på sjön eller i Sverige eller Danmark. Några bosatte sig också till slut på nr 9.
Som nämnts dog ett av barnen som liten, Kerstin f 1849:
Nov. 13, döpt Nov. 19. Kerstin. Föräldrar: Åboen på nr 9 Tuna, Bengt Eliasson och dess hustru Ingar Månsdotter 29. Insc: Smedhustrun Karna Månsdotter på No 25 (moster). Testes: Åboen på No 15 Pehr Månsson, Drängen Anders Månsson på No 25 (morbröder) Husmanshustrun Bengta Paulsdotter på No 5 (g m farbror) och Pigan Karna Olsdotter på No 13 (kusin), allt i Tuna.
Sonen Anders föddes 1843:
Anders föddes Söndagen den 24de December kl: 7 f. m. och döptes Söndagen den 31ste i samma månad i Kyrkan av A. Å. och kallades Anders. Föräldrar: Hemmans Åboen och Krono Skatte Arbets Bonden Bengt Eliasson och dess Hustru Ingar Månsdotter, 20-25. Faddrar: 1mo. Husmannen Anders Eliasson (farbror), åbo Pehr Månssons Hustru Gunilla Nilsdotter (g m morbror) bar barnet, 2do. Åboen Christen Nilsson, Smeden Olssons Hustru, Karna Månsdtr (moster), 3tio. Drängen Anders Månsson (morbror), Pigan Anna Jönsdotter.
Fram till 1865 hade Anders vistats sex år i Danmark – om hans frejd antecknades vid återkomsten ”känd i Danmark men mindre här”! 1882 gifte han sig med sin avlidne brors änka Cecilia Weberg. De fick fyra barn.
Bengt och Ingar fick 1845 sonen Emanuel:
October 3 döpt October 5
Emanuel. Föräldrar: Åboen på No 9 Tuna Bengt Eliasson och dess hustru Ingar Månsdotter 24 Insceptris: Husmanshustrun Johanna Bengtsdotter på No 4 Tuna (g m farbror). Testes: Åboen Pehr Månsson på No 15 Tuna (morbror), Smeden Anders Olsson, på No 25 (g m moster), och Drängen Ola Pehrsson på No 13 (kusin) samt Åbohustrun Sissa Sörensdotter (g m farbror) på förutnämnda No och Pigan Ingar Andersdotter (kusin).
Emanuel konfirmerades 1860 med betyget a i innanläsning och i övrigt ab. Enligt husförhörslängden 1866–70 har han ”aflägsnat sig från Bevärings mönstring 1866” – han var väl som flertalet bondpojkar vid den tiden inte så intresserad av militärtjänstgöring. Han gick till sjöss och är 1878 skeppare, då han gifte sig med fiskardottern Cecilia Weberg från nr 14. De fick 1880 en son, som emellertid dog efter några månader. Emanuel dog också samma år, 1880 den 18 okt. Änkan som då var 24 år gammal flyttade tillbaka från nr 9 till sitt föräldrahem men gifte sig efter något år med Emanuels bror Anders.
Bengt och Ingars dotter Elna föddes 1847:
October 20 döpt 24
Elna. Föräldrar: Åboen på No 9 Tuna Bengt Eliasson och dess hustru Ingar Månsdotter 27. Insc: Hustrun Anna Månsdotter (moster) på No 25 Tuna. Faddrar: Åboarne Ola Eliasson (farbror) på No 13 och Pehr Månsson (morbror) på No 15, Drängen Johannes Jönsson (kusin) på No 5, Hustrun Johanna Bengtsdotter (g m farbror) på No 4 och Pigan Karna Bengtsdotter (halvsyster) på No 32, allt i Tuna.
Elna flyttade efter konfirmationen – med a som genomgående betyg – till Landskrona, där hon under ett par år hade tjänst hos sin kusin Karna Olsson. Hon gifte sig med en man från Barsebäck och de bosatte sig på hemgården på Ven.
Elnas syster Kjersti, som fått namnet efter sin döda syster Kjerstin, föddes 1852:
Juni 15 döpt 24
Kersti. Föräldrar: Åboen på No 9 Tuna, Bengt Eliasson och dess hustru Ingar Månsdotter 31. Insc: Åbohustrun Karna Jönsdotter (kusin) på No 25 Tuna. Testes: Åboen Jöns Larsson på No 28, Husmannen Anders Eliasson (farbror) på No 5, Hustrun Karna Månsdotter (moster) på No 25 och Pigan Karna Bengtsdotter (halvsyster) på No 6, allt i Tuna.
Kjersti hade så långt jag kunnat följa henne olika tjänster på Ven med vistelser hemma på nr 9 då och då.
Ytterligare en syster, Johanna Fredrika, föddes 1854:
Maji 4 döpt 10
Johanna Fredrika. Föräldrar: Åboen Bengt Eliasson och dess hustru Ingar Månsdotter på No 9 Tuna. 34. Insc: Åb. Jöns Larssons hustru Pernilla på No 28. Faddrar: Kyrkvärden Ola Eliasson (farbror) och Drängen Pehr Pehrsson Hustrun Ingar Bengtsson och Pigan Johanna Pehrsdotter.
Johanna Fredrika flyttade så småningom till Danmark.
Nästa dotter hos Bengt och Ingar hette Anna Sophia, född 1857-03-09:
Anna Sophia. Åbo Bengt Eliassons och dess Hustru Ingar Måns Dotters dotter å No 9. 37. Faddrar: Jagtuppsyningsman S. Petterssons Hustru Karna Olsson (kusin). Åbo Pehr Månsson (morbror), Åbo Jöns Larssons Hustru Pernilla Mårtens dotter, Möllesvennen Bengt Jönsson (kusin), gosse Ola Bengtsson (halvbror) – Piga Johanna Andersdotter (kusin).
Anna Sophia hade en rad tjänster på ön, bl a på prästgården, där hon fick en son Ernst Evald, f 1880-06-24. Anna Sophia flyttade hem till No 9 för en tid och sedan till Landskrona, kvarlämnande sonen hos föräldrarna. Där presenteras han i husförhörslängderna som deras fosterson Ernst Evald Bengtsson.
1859-07-10 föddes åter en dotter till Bengt och Ingar:
Emma Beate. Åbo Bengt Eliassons och dess Hustru Ingar Måns dotters dotter på No 9 Tuna. Faddrar: Snickare Nils Petterssons Hustru Karna Bengtsdotter (halvsyster), Smeden Olsson( g m moster), Åbo Pehr Månsson (morbror), Hustru Sissa Sörensdotter (g m farbror).
Emma Beate stannade hemma hos föräldrarna tills hon dog ung, 1896-01-31.
Den yngsta dottern, Amanda, föddes 1862-12-15. Hon konfirmerades 1877 men tycks ha bott hemma fram till sekelskiftet, möjligen med avbrott för en tids arbete vid tegelbruket på nr 39 1880.
Bengt Eliasson dog, 84-årig, 1883-03-05 men hans änka bodde kvar på gården åtminstone fram till sekelskiftet. Hos henne bodde tidvis flera av döttrarna, till slut dock bara Amanda och fostersonen Ernst Evald. Dessutom bodde sonen Anders med sin familj på nr 9.
Tidig dövstumsundervisning på Ven
Dövstumsundervisning i Sverige infördes först av P. A. Borg 1809, från 1812 förlagd till Manilla i Stockholm. Ända till 1858 var detta landets enda dövstumsskola. Från 1858 inrättades här och var i landet små dövstumsskolor av enskilda personer eller efterhand av landsting. Det fanns till slut 17 sådana skolor. Skoltvång för dövstumma infördes först omkring 1890, då undervisningen också omorganiserades (SOU 1936:49).
Det är intressant att särskild dövstumsundervisning ordnades på Ven på ett tidigt stadium. Som vi sett skickades den äldre av de ”dövstumma systrarna Bengtsson”, Ingar, till Stockholm för skolgång och återkom därifrån 1850. Också brodern Lars fick fara till Stockholm för sin skolgång, medan den yngre systern Pernilla konfirmerades på Ven efter undervisning hemma på ön. Tydligen var kyrkoherde Gemzell och ”organisten” Bergqvist de drivande krafterna ifråga om denna undervisning. I kyrkoboken har kyrkoherde Gemzell antecknat:
1864 den 16 Juli besökte Prins Oscar (Oskar II) denna Ö, och besåg Kyrkan och Skolan, där de döfstumma ådrogo sig Hans synnerliga uppmärksamhet.
Skolläraren och organisten Lars Bergqvist var född i Ljungby 1834-05-23. Han var gift med Ida Henrika Möller f i Stockholm 1833-05-28 och hade en fosterdotter som också var född i Stockholm. Paret hade fyra barn födda på Ven under åren 1864 till 1869 – namnen är så originella att de förtjänar att nämnas: Ingeborg Urania, Tycho Malcolm, Pius Clementinus,Tycho Ephraim).Alla tre pojkarna dog emellertid1869-70. 1870 flyttade de återstående familjemedlemmarna till Stenbrohult i Småland samtidigt som namnet ändrades till Feltenberg. I Stenbrohult återfinns familjen i husförhörslängden 1871 och 1872–76 som arrendator på 3/8 mtl Bötsö, ”nu kallat Fredriksholm”, och ägt av kyrkoherde J. Gemzell på Ven. Bergqvist betecknas nu som ”f. Skolläraren L. J. Bergqvist Feltenberg”. Med honom ditflyttade också den dövstumme skomakargesällen Carl Julius Dalman, f 1841-04-11 i Båstad som sedan 1868 bott hos honom på Ven. ”Han läser innantill ab enl bevis från Institutet i Stockholm (ganska försvarligt)” enligt anteckning i St Ibbs husförhörslängd. I Stenbrohult betecknades han som ”Und. lär.” – På gården i Stenbrohult fanns det rättare från Schleswig, trädgårdsmästare och drängar och pigor. Här föddes också åtminstone tre barn Feltenberg, nu med smålandsanknutna namn.
Avsåg möjligen prästen och skolläraren att öppna dövstumsskola på gården?
Kyrkoherde Gemzell var född i Landskrona 1808-03-07 och kom till St Ibb från St Herrestad 1856. Han var gift med Beate Böös f i N Rörum 1824-05-13. De hade tre barn när de kom till Ven och fick ytterligare barn på Ven – en flicka fick bl a heta Hvenilda! Kyrkoherde J F Gemzell dog 1890-10-03. Änkefru Beate Sophia Gemzell f Böös flyttade 1896 till Landskrona med två döttrar och dövstum piga, Karna Nilsson, som dock avsåg att flytta till Brösarp.Som redan nämnts hade också Petronella varit piga i prästgården under mer än tio år. – Gemzell efterträddes som kyrkoherde av Nils Jönsson Kron, f 1857-12-18 i Nymö, som kom från Vinslöv. Han medförde vinslövsfödd fru Anna Nilsson och åtta vinslövsfödda barn.
Vid undervisningen på Ven mottogs också elever från fastlandet som framgår av flera notiser i kyrkoböckerna, t ex :
Ynglingen (döfstum) Anders Olsson fr Munka Ljungby blef efter 2ne års undervisning i tysta skolan härstädes den 30 April 1865 confirmerad i St Ibbs kyrka, och communicerade samma dag.
Infl Döfstum Broberg fr Landskrona (f) 1842 26/10.
Uti November 1865 börjades undervisningen med förestående barn, med undantag av Broberg och fortgick till den 19 Augusti 1866 då de alla blefvo confirmerade och finge H. H. Nattvard d 26te i samma månad.
Referenser
SOU 1936:49. Utredning med förslag angående omorganisation av dövstumsundervisningsväsendet. Stockholm.