VIII:173 Jöns Andersson och
VIII:174 Boel Nilsdotter
VIII:173 Jöns Andersson f c: a 1674.
Föräldrar: IX:345 Anders Jensson och IX:346.
Bonde å nr 5 Tuna, St Ibbs sn.
Död 1734-07-01 å nr 5 Tuna.
VIII:174 Boel Nilsdotter f c:a 1657.
Död 1741-08-24 å nr 5 Tuna.
Gifta Boel 1. m Jöns Persson, 2. c:a 1700.
Barn:
Boel och Jöns Persson:
- Elna Jönsdotter f c:a 1690, g 1712 m Nils Ogesen, Torbæk, Danmark.
- VII:87 Bengt Jönsson f c:a 1702. Se VII:87–88.
Eftersom nu tillgängliga kyrkoböcker för St Ibb börjar först 1709 är det förenat med svårigheter att följa släkten tillbaka till den första svenska och den danska tiden. Gårdarna började numreras först på 1680-talet, men även dessförinnan redovisas de i huvudsak i denna ordningsföljd i de handlingar jag har kunnat ta del av.
I den jordebok, som upprättades 1661, står Hindrich Jönsson som innehavare av den gård som senare betecknades som nr 5. Detta gäller också de därefter följande åren fram till 1670-talet. Under svensk–danska kriget hölls ön tydligen under några år besatt av Danmark och en dansk jordebok upprättades 1677, vari för den femte gården anges Hans Hendrichson. På en annan gård (nr 12) står Johan Hendrichson som innehavare och ytterligare en annan gård (nr 22) innehades av Herlöf Jönsson, enligt en förteckning 1701 efterlämnande änkan Beata Hendrichsdotter.
I den svenska jordeboken 1681 är ägaren till nr 5 åter Hindrich Jönsson, 1683, 1685 och 1686 Hindrich Jönsson och Jöns Persson. 1689, då numren utsatts för gårdarna, uppges för nr 5 Jöns Persson ensam och han står sedan för gården seklet ut (i varje fall till 1697). Hur Jöns Persson och Hindrich Jönsson kan vara besläktade, om Hans, Johan och Beata är ättlingar till Hindrich och varför någon av dem i så fall inte slutligt kommit att överta gården har jag inte kunnat klarlägga.
I en förteckning 1684 över ungdomar på Ven och deras kunskaper i den svenska katekesen nämns i grupp 5 (som bör kunna avse nr 5) ”fadren Anders Jensson” med ”sonen Jens Andersen” och ”dottern Ane Andersdatter”. Jens kunde 2 ”parter” av katekesen, vilket tyder på att han ännu var ganska ung.
För 1699 finns det en liknande översikt utan att ungdomen dock uppdelats på olika gårdar. Jens finns inte med – han har väl nu hunnit upp i åren, men det finns en Händrich Jönsson, som kan 5 ”parter” av katekesen. Troligen är det han som bortåt 1730 bär upp namnet som flitig fadder i doplistorna, ofta tillsammans med Jöns Andersson och Bengt Jönsson, vilka båda efter varandra blev ägare av nr 5. I en grupp på 13 ”drängar som ähro kömna ifråhn Skåne” och som fick konfirmationsundervisning på Ven 1699 finns f ö en Jöns Hindrichson.
I ”en richtig Längd öfver Veens församling och Des framstegh i sina Christen-doms stycken” från en prostvisitation 1701 återfinns en Jöns Hendrichson som dräng på en gård (nr 6).
I denna förteckning (1701) finns för nr 5 upptagna följande:
Bon: Jöns Anderson kan sin svenska catechis
Hustru Boell Nilsdotter kan sin danska catechis, läser i book
Dreng Jacob Person kan sin svenska catechis
Piga Boäl Andersd: kan sin svenska catechis
Dott: Elna Jönsdott: kan 2 Part av sin svenska catechis
Jöns Andersson är fortfarande innehavare av nr 5 enligt den längd som upprättades den 3 okt. 1713 av de danska ockupanterna. Gården hade då fyra hästar, tre kor, tio får och 6 svin, vilket väl motsvarar vad de övriga 3/8-gårdarna hade. En specifikation över inbetald skatt från de olika gårdarna 1715 upptar också Jens Andersen på nr 5. Han kvarstår som innehavare i den svenska jordeboken för 1731.
När den åldsta nu tillgängliga kyrkoboken lades upp 1709, står Jöns Anderson för nr 5. När styvdottern Elna Jönsdotter 1712 trolovades med drängen Nils Ogesen från Torbaek i Danmark anges det, att Elna var ”barnföd her pa ön, hennes fader Sal. Jöns Pers mod: Boel Nils dott:” Hon kan sin katekes ”perfect pa Svenska”, medan han, som var 30 år och ”barnföd i Skåne i Rönneberga härad och Glumslöfs Sochn och Kyrkoby” kunde katekesen på danska. En av hans giftomän var Pastor loc. i Gentofte och Lyngby Socknar, medan en av hennes giftomän va ”stuffadern Jöns Anders”.
Jöns Andersson dog 1734:
Anno 1734 d 1 Julij blef Jöns Anderson död och Torsdagen derefter begrafven. Han var 60 åhr och 5 månader gammal.
Han bör alltså vara född 1674 och när hans katekeskunskaper första gången noterades var han tio år.
Hans hustru Boel Nilsdotter dog 1741:
Anno 1741 d: 24 aug. blef Bengt Jöns moder Boel Nilsdåtter död och Söndagen där efter som war den XV p: Trin: blef hon begrafven. Hon war 84 år gl.
Boel Nilsdotter, som alltså bör vara född 1657 – under danska tiden – var tydligen först gift med Jöns Persson, då hon 1690 fick dottern Elna, gift 1712. När hon omkring 1700 blev änka gifte hon om sig med Jöns Andersson och de fick 1702(?) sonen Bengt – hon var då 45 år.
Om Boels ursprungsgård har jag inte funnit någon uppgift. Enligt 1684 års förteckning på Vens ungdom fanns det en Boell Nielsdåtter, fader Niels Pedersön, troligen på nr 3, men hon kunde endast ”1 part”. Det kan alltså inte vara vår Boel och hon var då också troligen för gammal för att upptas bland konfirmationsungdomen.