VII:119 Kirsten Svensson och
VII:120 Elsa Mannasdotter
VII:119 Kirsten Svensson 1689-04-26 i Kädarp, Röke sn.
Föräldrar: VIII:237 Sven Kirstensson och VIII:238 Johanna Pellasdotter.
Gästgivare i Kädarp.
Död 1742-01 i Kädarp.
VII:120 Elsa Mannasdotter f c:a 1690.
Gästgivare i Kädarp.
Död 1753-o4-07 i Kädarp.
Gifta Kirsten 1. Bente, d 1716 2. 1719 .
Barn:
Kirsten och Bente:
- Benta f 1715-01, d 1715-05.
- VI:60 Bengta Kirstensdotter se VI:59–60.
- Sven Kierstensson f 1724, d 1787. Gästgivare Kädarp. G m 1. Ingar Pärsdotter f c:a 1719, d 1769; 2. Karna Jönsdotter f c:a 1725, d 1780.
- Per f 1734-10, d 1734-11.
Kirsten Svensson föddes 1689:
d: 26. April föddes Suen Kirstens, Son i Keddarp. Och döbtes Dom: Cantate. Kallades Kirsten. fad: Nills Hanson i Elljalt, Peder Kirstens i Keddarp, Ellsa Nills Gunnars i Elljalt.
En lucka i kyrkoboken mellan 1721 och 1733 begränsar möjligheten att finna födelseuppgifter om gästgivarfamiljens barn.Uppgifter har hittats endast om ett par av dem. Om Kirstens första äktenskap har inga uppgifter hittats, troligen därför att hustrun hämtats från annan socken. Hon dog emellertid före 1719, då Kirsten gifte om sig. Det finns bara en notis från 1715 (dotterns födelse) till 1719 som avser Kädarp, nämligen 1716:
d 27 Maj begrofs Bente Kirstens i Keddarp.
Från det första äktenskapet har uppgifter hittats endast om dottern Benta född 1715:
13de dagen döbtes Kirsten Svens barn i Keddarp Nom: Benta. Fad: Per Eskel på Torpet Poell Eskel i Eng? Jöns Svens i Röge, Ellna Bents i Humlesiö.
Hon dog efter några månader:
d: 6. s: e: Påsk begrofs Kirsten Svens barn i Keddarp: Nom: Benta.
1719 gifte Kirsten Svensson om sig:
Dom ? ? wigdes giestgifvaren Kirsten Svenson i Keddarp och Elsa Mannas doter.
Från andra äktenskapet finns få uppgifter men dottern Bengta Kirstensdotter bör ha fötts i början av 1720-talet. Hon gifte sig med en bonde i Röshult, Hörja sn, se VI:59–60. Sonen Sven Kirstensson föddes 1724. Han efterträdde fadern som gästgivare och dog 1769. Han var ung när fadern dog och modern fungerade under några år som gästgivare. Sven Kirstensson efterträddes i sin tur av sin son som gästgivare.
När födelseboken åter började föras, finns det uppgifter om sonen Per, född 1734:
d: 13 octobris Kirsten Svens i Kedarp son Per. Kirsten Pers hust: Hanna bar Barnet. Fadd: Jöns i Hästhult i Vittsjö sockn och Jöns Svensson i Röke.
Troligen var det sonen Per som enligt kyrkoboken dog i november 1734:
(d: 1 Decemb:) endem(?) Die gästgifvare Kirsten i Kädarp Son.
Kirsten Svensson själv dog 1742:
d: 2 Februarij begrofs gästgifwaren Kirsten Svens i Kädarp.
Hans hustru, Elsa Mannasdotter, dog 1753:
Aprilis 7 kl: 12 om middagen hänsomnade änkian Elsa Mannasdotter i Kiädarp af invärtes sjukdom bestående uti bröstet och lungorna 63 åhr gammal och jordfästes d 15 dito.
Sonen Sven Kirstensson (Kjerstensson), som efter föräldrarna tagit vid som gästgivare, var gift två gånger och dog 1787:
7 Januar: Jordades för detta Gl. Giästgifvaren i Kjedarp Sven Kjerstensson; som dog den 30 Decemb: ? ? ? 7 om afton, af Bröstsjuka, 63 år gammal ? ? ? ? .
Kädarps gästgivargård
Gästgivargården i Kädarp, Röke Socken, kom till 1683, eftersom avståndet längs Halmstadsvägen från gästgivargårdarna i Röinge (nära Häsleholm) och Örkelljunga var alltför stort. Avståndet mellan Röinge och Kädarp uppges vara 1 3/4 mil. Gästgiveriet i Kädarp uppges ha varit inrymt i en vanlig bondgård ”utan synnerlig Accomoditet” men man kunde få skjuts och foder (Johansson 1968).
Den förste gästgivaren i Kädarp hette Gammal Pedersen som bodde i Englarp, Röke sn, när han gifte sig 1661. Redan 1662 bosatte han sig emellertid i Kädarp (Kederup). Han dog 1684 och sonen Pelle Gammalsson, f 1663, övertog gästgiveriet. Han blev efterhand ”Pelle Gästgifvare” även i kyrkböckerna, så t ex när sonen Måns föddes 1702 eller dottern Sissa 1704. Pelle dog 1714 men redan tidigare hade gästgiveriet tydligen omhändertagits av Sven Kirstensson (VIII:237) med sonen Kirsten Svensson (VII:119) och det kom att stanna i släkten rätt långt fram i tiden.
Hela byn Kädarp med tre gårdar brann ner den 29 juli 1780, men gästgivaren Sven Svensson (troligen sonsons son till VIII:237 Sven Kirstensson) fick dubbel brandstod och byggde upp gården igen. Som gästgiveri tycks den ha fungerat fram till 1930-talet och gården finns fortfarande kvar i troligen rätt oförändrat skick. Vid vägkorset på gårdsplanen står en sten, som bl a talar om avståndet till de närmaste gästgivargårdarna.
Referenser
Edvardsson, V. 1979. Om forna tiders gästgivargårdar och vägar i V. Göinge.
Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie 27, 69–82.
Johansson, I. 1968. Västra Göinge härad och domsaga I. Hässleholm.
Johansson, I. 1970. Västra Göinge härad och domsaga II. Hässleholm.