Från Landskronas undre värld
Jöns Andersson föddes på Tuna nr 5 år 1837:
Jöns föddes måndagen den 3. Julii kl 11. f.m. och döptes Söndagen den 9. ejusdem i Kyrkan af (signatur) och kallades Jöns. Föräldrar: Fiskaren Anders Eliasson och dess hustru Bengta Påls dotter 35–40. Faddrar 1o Åbo: Pehr Eliasson (farbror) Slaktaren Christoffer Nilsons hustru Anna Pålsdotter (moster) ifrån Landskrona bar honom 2o Åbo: Ola Eliasson (farbror) Husm: Lars Nilssons hustru Anna Svens dotter 3o Drängen Pehr Bengtsson Pigan Lisebeth Svens dotter.
Vid konfirmationen 1853 fick Jöns vitsordet b för innanläsning, medan han tycks ha kunnat katekesen och förklaringarna väl. Hans anställningar på gårdar började med nr 11 år 1854, varifrån han 1856 flyttade till nr 20. Efter ytterligare byten kom han till nr 5 igen från nr 32 1859. Samma år anställdes han hos fiskaren Rasmus Johnsson på nr 28 men 1860 var han färdig att flytta till nr 26 och 29 (Nygård) som soldaten Jöns Andersson Kraft.
Kolumnen för frejd innehåller en hel del svårläslig text och det var tydligen snart slut på soldattiden. Orsaken härtill finner man i protokollet från Rönnebergs häradsrätt den 10 juli 1862. Kronolänsman Kjell Vollter hade den 26 juni anmält
att han låtit häkta och till länsfängelset införpassa soldaten vid Rönnebergs Compani af Kongl. Norra Skånska Infanteri Regementet, Jöns Andersson Kraft från Hveen, som sistlidne Midsommardag skolat från Drängen Per Mårtensson derstädes bortstulet 20 Riksdaler.
Vid rättegången infördes den åtalade, varjämte fanjunkare Böckman infann sig i egenskap av kompaniombud och vidare var åklagaren och målsägaren där. Pengarna hade förvarats i en pulpet och nycklarna låg i en låda intill. Nycklarna till målsägarens hus, där han bodde ensam, låg på det vanliga stället. Han hade lovat låna ut pengar till sin bror, som han träffade hemma hos sina föräldrar, men när han kom till sitt hus för att hämta pengarna fann han allt orört men pengarna borta. En annan dräng hade sett den åtalade växla en sedel hos en försäljare. Målsägaren gick till denne försäljare och kände där igen sin sedel. Han gick då till den åtalades bror Anders och berättade att han misstänkte Jöns. Anders sökte upp sin bror för att förmå honom erkänna stölden men han nekade. Men dagen efter hade han ångrat sig och erkände.
Också inför domstolen erkände Jöns stölden men menade att han inte gjort inbrott, eftersom nyckeln till ytterdörren satt i låset. När han stal pengarna var han berusad – nykter skulle han inte kunnat begå brottet.
Målsägaren medgav, att nyckeln kunde ha glömts kvar av någon besökande. Han begärde att få tillbaka sina pengar som Jöns ännu inte återbetalt.
Det meddelades att Jöns i oktober 1862 skulle ha tjänstgjort som soldat i tre år. Han hade inte tidigare varit för brott tilltalad. Rätten konstaterade, att Jöns, då nycklarna satt i dörren gått in, öppnat pulpeten och tagit pengarna. Eftersom Jöns inte tidigare varit för tjuvnadsbrott straffad, dömdes han att böta 5 riksdaler för sabbatsbrott och tre gånger det stulnas värde eller tillsammans 65 riksdaler, till delning mellan kronan, häradet och åklagaren. Om inga tillgångar fanns förvandlades böterna till fjorton dagars fängelse på vatten och bröd. Dessutom skulle han hållas till straffarbete i tre månader samt återbetala det stulna. Jöns förklarade sig nöjd med domen.
När Jöns avtjänat sitt straff flyttade han 1863 enligt utflyttningslängden till Säby på fastlandet:
11/11 (136 fo i fö-boken) förre Soldaten Jöns Andersson Kraft fr No 26 o 29 t Säby.
På fastlandet återfinns han på nr 4 Ö. Glumslöv, där han 1863-11-25 började en tjänst hos en nästan jämnårig åbo, född på Ven men gift med en glumslövsflicka. Enligt husförhörslängden var han då ”straffad för första resan stöld 1862”. Han stannade i Glumslöv två år, varefter han 1865-11-28 flyttade till Landskrona.
I Landskrona bosatte sig Jöns i kvarteret Snäppan och gifte sig 1865-12-26 med Kjersti Zackariasson (Zachrisdotter, Zachrisson), f 1826-05-23 i Sireköping. Jöns kunskaper i läsning betygsattes med bc och han ”förstod” bc.
Hustru Kjersti var dotter till Zackris Jönsson (f 1788-01-30 i Tofta) och Hanna Persdotter (f 1790-01-01 i Saxtorp) på Åkershus, sedermera Dundershus i Sireköping. Hon hade tre bröder och en syster, alla äldre än hon. Fadern dog 1842 och hans änka 1859, båda på Dundershus, där också ett par av bröderna bodde efter varandra. Kjersti flyttade 1844 till Örja nr 2. Hon fanns i Landskrona 1854–56, där hon då bodde på Slottsbacken som piga hos en löjtnant Mörck. Hon anges ha kommit dit från Lund. 1854 fick hon en dotter i Sireköping och 1856 en son, också i Sireköping, enligt anteckningar i husförhörslängden för Landskrona. De båda barnen hette Petronella Albertina (1854-05-05) och Jöns Alfred Lamberg (1856-05-24). På Gla Strand bosatte sig enligt husförhörslängden 1856–58 en sockerbruksarbetare Peter Alfred Lamberg, född i Landskrona 1830-03-22 med sin hustru Petronilla Pålsson, född 1827-05-24 i Bårslöv. Båda kom 1856 från ”Trankells sockerbr.” och de fick 1856-08-06 en dotter Ingri Cecilia Christ. Med lite fantasi kan man ana ett triangeldrama – Alfred Lamberg är en så ovanlig namnkombination så Kjersti har med den tydligen velat markera vem som är far till hennes barn.
Enligt husförhörslängden flyttade Kjersti 1857 till N. Värn och 1860 till kvarteret Snäppan. Hela tiden åtföljdes hon av sina båda barn. Vid giftermålet anges hon läsa innantill ab, utantill b, bc och förstå b men det anges också, att hon ”födt 3 oä barn”. Hon hade tydligen inte ”absolverats” förrän 1863-07-05. För dottern saknades dopattest, medan sonen var ”döpt härstädes” (Landskrona). Båda barnen följde med Jöns och Kjersti på alla deras flyttningar i Landskrona till 1880, då Jöns och Kjersti flyttade till Ven och barnen stannade kvar i Landskrona. Sonen konfirmerades 1876 (med c i innantilläsning, b i katekesen, d i förklaringen och förstår c). Han är 1879 sjöman. Dottern fick 1881 en ”oä d” Maria Christina.
Ett par år efter giftermålet flyttade familjen 1867 till kvarteret Gåsen. Senare hälften av 1860-talet var ju i stora delar av Sverige verkliga nödår – möjligen är det sådana svårigheter man kan spåra i de försök att lämna Landskrona som Jöns gjorde. Han tog 1866-08-01 ut flyttningsbetyg till Danmark och 1867-04-03 till ”obest ort”, men han tycks fortfarande ha blivit kvar i Landskrona. Tydligen har han avhållit sig från ytterligare brott. Men enligt husförhörslängden blev han nu ”den 3/2 68 Dömd för andra resan stöld med inbrott, samt att under tio år vara medborgerligt förtroende förlustig”. Här anges alltså inte strafftidens längd.
Öresundsposten, som brukade ha som motto över rättegångsreferaten
Små tjufvar till galgen man leder
De stora få titlar och band,
innehöll torsdagen 1868-02-06 på sid 3 en notis om en Jöns Andersson som dömts för rån men det var inte ”vår” Jöns. Denne ransakades 1868-01-31, ungefär samtidigt, för att mellan den 28 och 29 januari genom inbrott hos änkan Anna Persdotter olovligen ha tillgipit en silverspecie (d v s ungefär 4 kronor), 15 1/2 pund fläsk, 2 pund korv, 5 pund bröd, en burk med 2 1/2 pund svinflott, ett pund pudersocker och ett par andra saker. Änkan hade varit på sitt arbete på sockerfabriken på natten, då tjuven tagit sig in genom att bryta upp flera dörrar och i ett rum, där bara en minderårig flicka låg och sov, tillgripit de här sakerna.
Jöns själv beskrev sitt liv så, att han vistats i sitt hem hos stenhuggaren Anders Eliasson på Ven till 10 års åldern. Sedan hade han tjänat på olika ställen tills han 19 år gammal blev soldat. Efter tre års tjänst hade han anhållit om avsked, vilket dock vägrats honom och för att ändå få sluta stal han från en dräng på Ven 20 riksdaler och angav sig därefter själv för kronolänsman. Efter avtjänat straff tjänade han ett år hos Rasmus Bengtsson och tre år hos Ola Christensson. Han flyttade sedan in till staden och har nu varit gift i sex år. Han har dragit sig fram på tillfälligt arbete. Han erkände sitt brott, som han utfört när hans hustru på natten arbetade på sockerbruket. En värdering av det stulna godset gjordes (12 riksdaler 3 öre), mot vilken Jöns inte hade något att invända.
Utslag i målet meddelades den 10 febr 1868. Jöns dömdes för andra resan stöld med inbrott till två år och sex månaders straffarbete samt att under tio år vara medborgerligt förtroende förlustig. Det stulna godset hade kommit till rätta. Jöns förklarade sig nöjd med domen.
Fru och barn flyttade 1868 tillbaka till kvarteret Snäppan och tycks ha bott på olika nummer där till 1871. På Snäppan föddes sonen Carl Vilhelm 1871-09-18 men han dog efter några år (1874).
När Jöns blev fri, måste han mycket snart åter ha gjort sig skyldig till stöld. Denna gång dömdes han för tredje resan stöld till 6 års straffarbete, men jag har inte tagit del av rättegångsprotokollen. Familjen flyttade till Ö. Förstaden 1871 och därifrån till kvarteret Tärnan 1875, då Jöns fortfarande uppges befinna sig ”på fästning”. Så var också fallet när familjen flyttade till Norra Förstaden och till kvarteret Fiskmåsen 1877. Familjen flyttade 1879 till kvarteret Tärnan och därifrån flyttade slutligen Jöns och Kjersti 1880-10-22 till Ven.
Jöns när han frigavs efter tredje resan.
(Bild: Frigivna straffångar, svar)
Var det ett nytt försök från
familjens sida att få Jöns på fötter? Jöns och Kjersti
bosatte sig hos Anders Eliasson och Johanna Andersdotter
(Jöns gamle far och hans syster som var krympling) på deras
torp under nr 6 Tuna. Men Jöns frihet blev inte långvarig.
Till husförhörslängden i St Ibb 1881-90 finns följande
skrivelse bifogad:
Uppgift å de till Straffarbete på minst ett år dömde personer, hvilka, såom frie sednast varit uppförde uti St Ibbs församlings mantalslängd samt under loppet af detta år antingen härifrån rymt eller frigifvits, eller ock hit ankommit, och denna dag äro uti rullorna härstädes qvarstående:
Jöns Andersson Kraft 1837 den 3 Juli
Ankomst 1882 30/3, 4:e resan stöld med inbrott; 8 års Sta:arb: som tilländagår den 23/12 1889. Innesitter.
Malmö Citadell den 31 December 1882.
Under torpet på nr 6 finns antecknat:
Inh. arbetskarl Jöns Andersson Kraft 1837 3/7 Hven, gift 65. Häktad för 3:dje resan stöld 1882. Fri 89 19/12 men saknar medborgerligt förtroende 1899 (troligtvis) 23/12, ?.
3/1 80 från Fängelse Direktören i Malmö anmälts att Kraft är dömd till fängelse 23/12 1889.
Obs. straffad för 4de resan stöld mm (men beviset helt blankt hit om god frejd Har vistats i Landskrona) 1882 på fästning dömd till 6 år – fri 1889 23/12.
I husförhörslängden har också antecknats att Kjersti Zachrisson flyttade tillbaka till Landskrona 1884. Där bosatte hon sig hos dottern i kvarteret Tärnan (i ett hus tillhörigt en familj Sylvan). I samma hus bodde också sonen, som var sjöman. I husförhörslängden för Landskrona står från 1888 barnen som inhyses hos Kerstin Kraft, som anges som ”Anh. Arrestant Jöns Andersson Krafts H.” Hon åtnjuter medborgerligt förtroende ”så vidt känt är”. Hon anges vara ”bräcklig”.
I husförhörslängden på St Ibb för 1891-1901 står Jöns fortfarande under nr 6 torp inhyses hos systern Johanna Andersdotter. Jöns dog 1907-07-21 enligt uppgift från pastorsämbetet i St Ibb.
Jöns hade åldrats under fängelsetiden i Karlskrona,
när han friges har han brunt gråsprängt hår och skägg,
ljus hy och är 1,78 meter lång. Han har ett ärr på högra
tinningen, ett på högra handen och lillfingret krokigt.
(Bild: Frigivna Straffångar, Svar)
Enligt uppgift från pastorsämbetet i Landskrona bodde
Kjersti på Fröjdeborg nr 15 B 1901. Där har hon strukits p
g a flyttning eller död mellan 1905–10. Det aktuella bladet
i församlingsboken är emellertid avrivet och man kan därför
inte avgöra vilket eller när det skedde. Det uppges att hon
skulle vara begraven i Landskrona men kyrkogården har ingen
uppgift om henne.
”Straffregister” för Jöns Andersson Kraft enligt
tillgängliga uppgifter:
1862-07-20 första resan stöld 3 månaders straffarbete, 65
riksd böter
1868-02-10 andra resan stöld m inbrott 2 år 6 mån.
straffarbete
1873? tredje resan stöld 6 års straffarbete
1881? fjärde resan stöld m inbrott 8 års straffarbete.
Sammanlagt alltså 16 3/4 års straffarbete!